Jordbrukets miljöpåverkan genom diffusa läckage och transport av näringsämnen är ett problem som det arbetas aktivt med på nationell, regional och lokal nivå. I Sverige beräknas jordbruket stå för 43 % av de totala kväveutsläppen samt 44 % av de totala fosforutsläppen. Stor del av dessa utsläpp transporteras till havet där de bidrar till övergödning och algblomning. Östersjön är det hav som får ta emot utsläppen då de transporteras hit med floder, åar och grundvatten. Samtidigt anses jordbruket behöva öka matproduktionen för att tillgodose en växande befolkning.

Skogsbruksåtgärder intill vatten kan ge negativa konsekvenser på vattenkvalitén. Ett sätt att minska den negativa påverkan är att skapa skyddszoner. I denna studie simulerades olika skyddszoner i Heureka PlanVis och utvärderades med avseende på ekologiska, ekonomiska och sociala värden sett över längre tid. Tre nivåer av skyddszoner med varierad bredd baserade på djupet till grundvattnet (DTW-index) samt två fasta skyddszoner på 15 och 0 m jämfördes. I DTW-skyddszonerna avsattes mark med ? 1, ? 0,5 respektive ? 0,25 m ner till grundvattnet. I skyddszon DTW ? 1 m uppmättes nedanstående variablers extremvärden.

Detta arbete har utförts med syftet att ta reda på hur området "designa för olikheter" kan integreras med personas, för att öka användbarheten i ett intranät. "Designa för olikheter" anser att systemdesigners ska ta hänsyn till att alla människor är olika. Personas är fiktiva personer som håller systemdesigners fokuserade på användarna under hela systemutvecklingsprocessen. För att uppnå syftet med rapporten har målet varit att utveckla integrerade användarprofiler (personas integrerat med "Designa för olikheter"), som ett hjälpmedel vid projektet att utveckla Högskolan i Skövdes studentportal. Ett samarbete utfördes med projektteamet för att skapa integrerade användarprofiler som representerar alla potentiella användarna för studentportalen.

Övergödning, eller eutrofiering, är ett av de största miljöproblemen i Östersjön och orsakas av förhöjda näringshalter i vatten. Eutrofieringen beror till stor del av näringsförluster från åkermark (Bernes, 2005, s. 83). För att sänka näringshalterna i vatten kan ett flertal åtgärder vidtas, till exempel genom att införa odlingsfria skyddszoner utmed vattendrag (Jordbruksverket, 2008). I denna uppsats studeras sådana skyddszoner där det 16 år långa Dyåprojektet i Nynäshamns kommun har använts som fallstudie.

I och med intensifieringen av jordbruket under de senaste 100 åren har jordbruksmiljön utsatts för stora förändringar. Exempelvis har arter som är beroende av jordbruksmark i många fall försatts i en ekologisk fälla. Detta innebär att arter felbedömer habitatkvalitén och föredrar i värsta fall de sämsta habitaten framför de bästa. Det som fåglarna uppfattar som ett bra häckningsrevir i början av häckningsperioden förvandlas ofta snabbt till en homogen, tät grässvål i dagens jordbrukslandskap. Det medför försämrad födotillgång och låg överlevnad hos både föräldrar och ungfåglar.

I Sverige bedrivs skogsbruk på en stor del av skogsmarken vilket riskerar att påverka miljön i vattendragen negativt. Lokala utströmningsområden i anslutning till vattendrag har extra stor betydelse för ytvattnets kemi. Störningar i utströmningsområden, såsom körskador och markberedning, kan därför påverka ytvattenmiljön i närliggande vattendrag negativt. Skyddszoner mot vattendrag är viktiga för motverka negativa effekter av skogsbruksåtgärder i anslutning till vattendrag. Trots skyddszonernas viktiga funktion har skogsstyrelsen visat på bristfällig kantzonshänsyn i Svenskt skogsbruk. I och med att Sverige fått en ny högupplöst nationell höjdmodell finns nu möjlighet att beräkna DTW-index (cartographic depth-to-water) med samma upplösning som den ursprungliga höjdmodellen.

Syftet är att undersöka personalens erfarenheter av arbetssätt och metoder i förskolan för att möta flerspråkiga barn i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka tolv grundskollärares inställning till integrering, samt om och hur de utifrån sin inställning skapar förutsättningar för lärande för integrerade elever i grundskolan. Eftersom förutsättningar för lärande är ett vitt begrepp har vi valt att fokusera på interaktion. Studien utgår från de två specialpedagogiska perspektiven, kategoriskt/ relationellt, för att beskriva lärares inställning till integrerade elever och hur det påverkar integrerade elevers förutsättningar för lärande. Det sociokulturella perspektivet beskrivs för att påtala interaktionens betydelse för lärande. Studien har en kvalitativ forskningsansats.

Syfte: Syftet med studien är att identifiera och beskriva samverkan mellan grundskola och grundsärskola då det gäller integrerade grundsärskoleelever på högstadiet och hur förutsättningar för denna samverkan möjliggörs samt att observera hur undervisningen organiseras för grundsärskoleeleverna då de är integrerade i grundskolan. Teori: Studien är inspirerad av det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, KoRP, som är ett relationellt perspektiv där man studerar människan i sitt sammanhang med fokus på inkluderingsfrågor. Metod: Studien är en mikroetnografisk fallstudie utförd på en skolenhet. I insamlandet av empirin har halvstrukturerade intervjuer samt klassrumsobservationer använts som metod.Resultat: I resultatet framträder samverkan kring integrering på formellt och informellt plan. Möjligheter och hinder för samverkan kring integrering identifieras också.

En skola för alla ? Pedagogers erfarande om lärande, utveckling och delaktighet för integrerade särskoleelever i grundskoleklasser.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar, erfar integrerade särskoleelevers lärande, utveckling och delaktighet i grundskoleklasser.I litteraturgenomgången belyses vårt syfte utifrån olika aspekter som ska bidra till en ökad kunskap och förståelse för läsaren.I den empiriska undersökningen har sex pedagoger intervjuats utifrån en fenomenografisk forskningsansats, vilken är en kvalitativ metod och ett vetenskapligt förhållningssätt att studera uppfattningar.Resultatet av pedagogernas erfarande/uppfattningar visar på olika betydelsefulla områden som är viktiga för elevgruppens lärande, utveckling och delaktighet. Dessa områden är tid, resurser/stöd, gruppen, språk och kommunikation, individualisering och kunskaper om elevgruppen.

Allt fler system blir integrerade till en gemensam plattform som kallas för affärssystem. Genom att vara integrerade med andra informationssystem, kan ett affärssystem skapa snabbare informationsflöden i en organisation. Implementation av ett affärssystem kan skapa många fördelar, men för att organisationer ska nå dit finns det utmaningar. Denna studie kommer att behandla utmaningar vid förberedelse av datamigration i en organisationsenhet, dvs. en del av en organisation.

Handelsgödsel och stallgödsel används i stor omfattning i jordbruket, men ungefär en tredjedel av den tillförda kvävegödseln tas inte upp av växtligheten. Omkring hälften av den mängden förs till närliggande vattendrag, något som kan resultera i eutrofiering av sjöar och vattendrag. Även fosforläckage till vattendrag kan orsaka eutrofiering och faktorer som kan inverka på läckaget av näringsämnen från åkermark till vattendrag är jordart, odlingsåtgärder och nederbörd. För att minska förlusterna av näringsämnen från odlingsmarker till vattendrag har det tagits fram åtgärdsprogram inom jordbrukssektorn. Ett program benämns som ?Typområden på jordbruksmark? och är en del av övervakningen av miljön i Sverige.

Dagens organisationer använder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att på så sätt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, så som till exempel lägre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig på marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem är att de möjliggör för till exempel att två skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjälp av mindre eller större nätverk, oberoende av var de än befinner sig i världen. Med hjälp av detta så kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. Då de flesta organisationer på ett eller annat sätt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, så måste det finnas någon form av skydd mot både yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det även lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att fråga sig själva om deras personliga information är tillräckligt skyddade.Syftet med uppsatsen är att undersöka om kommunens befintliga integrerade system är till-räckligt pålitliga när det kommer till individens personliga information.För att kunna nå fram till ett resultat så fokuserade vi arbetet på hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns så många studier kring integrerade system och säkerhet rörande per-sonlig information.

Lilja, Jane och Polverari, Monica. (2008). Vem vinner på integrering? Integrerade språkavdelningar ? ett föräldrarperspektiv. (Who Gains from Integration? Inclusive Language Preschool Units ? from the Parent´s Point of view.

Denna undersökning har belyst utvecklingen av självständighet hos ungdomar med högfungerande diagnoser inom autismspektrumet. Ett mål för insatserna inom LSS och för gymnasieskolan är att individerna ska utveckla självständighet. I denna undersökning har två olika modeller jämförts. Den ena modellen utgörs av LSS-boenden med en integrerad gymnasieskola och den andra modellen utgörs av LSS-boenden utan någon integrerad gymnasieskola. Syftet var att undersöka om det finns några skillnader mellan dessa modeller när det gäller de boendes utveckling av självständighet.